Det blev bara ett halvt tävlande för oss förra helgen. Vi startade ut i lördagens lopp och hundarna var pigga som vanligt men halvvägs in i loppet så gick luften ur dem och de gick ner i ett betydligt lägre tempo. Ingenting triggade igång dem igen, varken när vi såg andra spann eller när vi närmade oss mål. Visst var det varmt och jag hade vallat fel, men trycket i linorna saknades helt och hållet. De gick inte ens upp i fart i nedför.
Ett par dagar innan tävlingen hade jag hört Sauron harkla sig. Ingenting märkvärdigt, ett par enkla harklingar efter att han hade druckit. En liten slemklump kom upp och sedan så var det ingenting mer med det. På vägen upp till tävlingen hörde jag honom harkla sig igen – och det gjorde även Gantu. Jag fick en obehagskänsla i magen. Samtidigt så vet jag att jag kan överreagera när det gäller mina hundar. Jag kollade tonsiller och vilopuls – ingenting var onormalt. För säkerhets skull bad jag om ett par goda råd och konstaterade till slut att jag nog ändå inte skulle oroa mig.
Kennelhosta är ett samlingsbegrepp för kikhosteliknande symtom hos hund. / Flera virus och bakterier orsakar hosta hos hund. / En hund som har haft kennelhosta är inte skyddad mot att få sjukdomen igen vid ett senare tillfälle. (www.sva.se)
Men efter loppet kom första hostningen. Hundarna ville inte ta maten jag gav dem och närmaste timmen hörde jag både Gantu och Sauron hosta korta men tydliga hostningar. Efter att ha dryftat tankarna med handler Kent så stod det klart för mig att vi behövde bryta tävlingen. Min tanke var att hostan kunde bero på en mängd saker men att hundarna oavsett inte ska anstränga sig under de omständigheterna.
Det är klart att tanken hade slagit mig att det kunde vara kennelhosta. Men det är löp här hemma och småkillarna piper och ylar mycket. Det är inte märkvärdigt om de blir lite irriterade i halsen. Den halm som finns i bilen är annorlunda än den vi har hemma. Det kanske är en reaktion på den? Ventilationen kanske har varit dålig? Det ramlar ner halm i matskålarna så hundarna får i sig små bitar av halm när de äter.. Kan det irritera luftvägarna? Alla dessa olika faktorer har jag haft i bakhuvudet. Men nu när jag sitter och läser om kennelhosta på Statens Veterinärmedicinska anstalt så inser jag en sak. Redan vid första slemklumpen borde jag ha tagit beslutet att stanna hemma.
Typiskt symtom på kennelhosta är akut insättande hostattacker. Hundarna kan hosta så att de får kväljningar och hostar upp vitt slem. Djurägaren tror ibland att hunden satt någonting i halsen. (www.sva.se)
Vi måste börja prata om kennelhosta.
Det är vanligt att det bryter ut kennelhosta när tävlingssäsongen sätter igång för draghundarna. Någon åker på tävling med hundar som hostar (ja, jag hör hundar som hostar varje gång!) och smittspridningen är ett faktum. Efter SM i Gafsele så var det en mycket modig man som larmade på Facebook att hans hundar hade börjat hosta. Jag vill tro att detta är det enda vettiga sättet att stoppa dessa större utbrott av kennelhosta. Vi kan inte fortsätta hålla tyst när vi har sjuka hundar! Det får inte vara någon skam att drabbas av sjukdom. Det får inte vara någon skam att berätta om det. Nej, tvärtom så behöver vi vara öppna och ärliga – både mot oss själva och andra!
En hund med akut hosta tydande på kennelhosta bör inte träffa andra hundar eller vistas i miljöer där många hundar rör sig i och med att det är en smittsam sjukdom. Baserat på vetenskapliga studier bör en hund som har kennelhosta inte träffa andra hundar eller vistas på en hundklubb, hunddagis och liknande under två veckor från det att den började hosta.. (www.sva.se)
Det är en stor smäll att få kennelhosta i ett hundspann. En hel tävlingssäsong kan gå till spillo om hundarna drabbas vid fel tidpunkt. Tro mig, det hände oss i fjol. Men vi hundförare måste skärpa oss med detta. Säsongen har redan gått till spillo redan när den första hunden hostar slem. Det går inte att snurra tillbaka klockan och göra det ogjort. Det går inte att blunda för faktumet och fortsätta åka på tävling. Det enda som händer då är att man förstör tävlingssäsongen även för andra. Det är precis så det går till. Varje år är det människor, som jag, som tar fel beslut efter att hundarna har visat symtom. Jag gjorde det av ren okunskap. Förhoppningsvis är det samma för de flesta andra.
Så vi måste börja prata om kennelhosta. För vi måste lära oss mer.
Att meddela en tävlingsledning att hundarna har börjat hosta, det är inte kul. Ännu värre att berätta det för alla som har stått jämte på parkeringen, som har rastat sina hundar på samma plats och bor i samma hus. Men det är enda sättet att motverka vidare spridning av smittan. Att göra andra förare uppmärksamma på att deras hundar kan vara utsatta för smittämnen. Det är obekvämt att ge den här informationen såklart. Mitt slarv, min egen okunskap, har gjort att någon annans tävlingssäsong kanske blir förstörd. Men någonstans i kedjan så måste vi försöka att stoppa hostan. Ju tidigare, desto bättre.
Då det finns stor misstanke om att hunden kan ha utsatts för smitta, till exempel om den har träffat sjuka hundar, bör hunden inte träffa andra hundar eller vistas i miljöer där många hundar rör sig under tio dagar från det misstänkta infektionstillfället. Detta är baserat på inkubationstiden för de olika infektionsämnena. (www.sva.se)
Mina hundar är vaccinerade mot kennelhosta. Det innebär inte att de är immuna mot dessa sjukdomar men däremot så drabbas de mycket lindrigare om och när de drabbas. Dagens utveckling av bra vaccin kanske ställer ännu högre krav på oss som förare. Symtomen lindras och hostan blir ännu svårare att upptäcka. Det har nu gått fyra dagar sedan hundarna började hosta men flera av dem har inga symtom alls längre. Någon är lite snorig bara. Jag tror att vi behöver vara väldigt observanta! Själv så märkte jag tydligt att någonting var fel när hundarna tappade fart i mitten av loppet. Jag hade tur att allt gick bra. Hundar som bär på en infektion ska självklart inte anstränga sig alls.
Hund får inte delta som under den senaste månaden har haft eller misstänkts ha haft valpsjuka, parvovirusinfektion eller kennelhosta, eller som under den senaste månaden vistats tillsammans med hund som då var sjuk i någon av dessa sjukdomar. (SKKs allmänna regler för utställningar, prov och tävlingar, gäller samtliga tävlingar där SKK-ansluten klubb är arrangör)
Jag är medveten om att varje tävling innebär en risk för smitta. För att undvika att mina hundar blir smittade så har jag en mängd rutiner för rastning och matning. Jag vill inte stå för nära andra ekipage med bilen, jag låter aldrig mina hundar dricka eller äta ur andra skålar än mina egna. Jag låter aldrig mina egna skålar stå framme så främmande hundar kan komma åt att dricka eller äta ur dem. Jag gör vad jag kan för att rasta hundarna där ingen annan har gått. Jag ber veterinärerna ta på sig rena handskar under besiktningen. Och jag låter absolut inte mina egna hundar hälsa på andra. Som ni förstår så är detta ett ganska omständligt pusslande som jag håller på med. Allt för att inte riskera att vi blir smittade.
Men nu blev vi smittade ändå. Det är sådant som händer.. Det var tur för mig att det inte var tidigare under året. Vi fick köra de viktiga tävlingarna. Nu hoppas jag på att vi inte har ställt till det för någon annan. De som har stått nära oss med bilarna är underrättade. Nu får vi stanna hemma och återhämta oss. Hundarna är redan på bättringsvägen och vi börjar nog med lätt träning inom kort. Om någon hund fortfarande hostar så får de avstå träningen så länge.
Men snälla, ta ert ansvar? Det finns inga immuna hundar. Det hjälper inte att ha haft hosta under tidigare år. Vaccin gör inte att hundarna blir immuna. Det går heller inte att skylla på att bara vissa av flockens hundar hostar. Alla kan sprida smittan när det väl har brutit ut. Om vi förare skulle ta vårt ansvar och vara pålästa om kennelhosta så skulle vi säkert kunna lindra spridningen rejält. Färre av oss skulle få sina säsonger förstörda av dessa sjukdomar.
Så nu lovar jag dig: Om mina hundar hostar så kommer jag inte till en tävling. Och om mina hundar börjar hosta under en tävling så kommer jag att informera dig om detta så du har chansen att vara observant på dina egna hundar. Dessa två saker är det minsta jag kan göra. För mina egna hundars och för dina hundars skull. För att sporten ska kunna vara sportslig och så många som möjligt av oss ska få privilegiet att njuta av den korta, korta säsong som vi har till förfogande.
Slutligen så kommer här en kort film om hur forskningen i Sverige ser ut just nu när det kommer till kennelhosta:
Yabasta.se 
Så ergelig å få “ødelagt” et løp med kennelhoste. Men det er visst mange varianter, så en er ikke trygg med vaksiner. Men en vaksine gjør at en ikke rammes så hardt. Krysser fingre for at resten av sesongen går smertefritt 😉