Som man bäddar <3

Det är fascinerande hur vissa hundar kan lägga ihop ett plus ett. Jag har tränat väldigt lite lydnad med Galen senaste månaden – upptrappningen i dragträningen och en ny hund i flocken har tagit all min tid. Men några sporadiska pass har där blivit, med några torrkulor i näven har vi bland annat lekt “hakan i marken”.

På något sätt känns det som att jag börjar casha in redan nu, på all den tid jag lagt på ren grundträning med Galen. Inte grundträning i lydnadsmomenten, nej, inte ens grundträning som delar av momenten. Men grundträning som i att ge henne en förståelse för hur träningen fungerar. Det är det som jag har lagt överlägset mest tid på under de första månaderna i vårt gemensamma liv.

Jag vågar nu inte ta ut alltför mycket i förskott. Men jag kan ändå inte förbise att jag, efter vartenda träningspass med lilla pärlan, går som på moln med fjärilar i magen – ja, i hela kroppen! Idag var inget undantag.

Jag satt ju och planerade igår, och valde ut tre saker där vårt huvudfokus ska ligga i kommande månadens träning. En av sakerna var just fokusövningar, med slutmålet att bygga upp glädje i fotpositionen. En annan var apportering, där jag känner att vi ligger lite efter i träningen. Det tredje var platsligg.

Alla dessa tre områden har jag valt ut därför att jag känner att det är där som vi har utvecklats minst. Det är de bitar som sackar efter, som behöver extra fokus och en ordentlig plan för att bli riktigt bra. Jag är laddad och inspirerad – alla förutsättningar finns där för att ta tag i de tunga bitarna!

Så idag blev det ett pass med platsliggning. Vi har som sagt tränat några sporadiska pass med hakan i marken och lite mer på att ligga riktigt tungt trots att jag puttar och lyfter i henne. Det är två delar av platsliggningen. Men där finns två områden som är i princip totalt utforskade för vår del, än så länge. Jag har bara tränat på att röra mig bort från Galen en enda gång och det var på kurs. Att kunna stå på avstånd från hunden är verkligen en av de mest grundläggande förutsättningarna för ett bra platsligg. Samma sak gäller tid. Vi har inte överhuvudtaget tränat på att ligga still mer än några sekunder åt gången.

Men Galen har mognat. Jag kände det så tydligt när vi tränade i hallen häromdagen (det var då som vi filmade lite), att Galen har växt till sig mentalt. Många saker som jag kände att vi fastnade i och som hon inte riktigt klarade av – ja de har lossnat nu. Gång efter annan överraskar hon mig med att förstå betydligt mer än jag förväntat mig. Och platsligget var inget undantag.

Jag lägger henne ner och trevar mig bakåt för att se vart vi ligger. Eller vart hon ligger, kanske jag skulle skriva 😉 Hur långt från henne kan jag gå? Jag har inga som helst förväntningar på att hon ska ligga rakt och fint utan det viktigaste är att hon stannar på stället. Men jag kan gå. Jag kan gå iväg och jag kan gå långt. Hon överraskar mig med att ligga kvar fullständigt lugnt och stilla, utan minsta antydan till oro. Ni som har sett Galen i träning, vet annars att hon blir i princip sjövild när jag går ifrån.

Men nej, Galen låg kvar. Jag kunde gå flera meter, i ett fall tio meter som är tävlingsavståndet. Och samtidigt, utan att egentligen alls ha tänkt det, råkade jag även öka tiden. Hon låg så stilla och fint så det gick liksom inte att låta bli.

När jag så hade bjudit på både avstånd och tid, ja då var det Galens tur. På något sätt hade hon själv kopplat ihop platsliggnings-situationen med både hakan i marken och att ligga tungt. Jag måste grubbla på det här betydligt mer än jag gjort hittills, men min spontana känsla är bara: “Vilken tjej!!! :D”. Inte en enda gång fällde hon baken, nej, man ser på filmen hur hon till och med aktivt pressar ner svansen så att bara svanstippen viftar när hon väntar på sin belöning. Och när hon börjar lägga hakan på marken och får belöning för det – ja då fortsätter hon gång på gång på gång.

Jag är rädd att det kommer att bli en ovana, detta med att skryta i bloggen. Men va fasen nu tycker jag faktiskt att jag förtjänar att ha lite medgång och flyt! Jag har varit så sjukt noggrann i Galens träning och nu bara KATSHING!! ❤ ❤ ❤ Plus att jag såklart måste envisas med det självklara påståendet: Såhär lätt är det med hundträning, när man har orkat lägga tid och energi på att lära in hunden ett helt träningssystem baserat på positiv förstärkning!

Så idag går mitt leende inte att tvätta bort. Jag är så sjukt kär i min lilla älskade Galen!!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.