Ögon och avel; Maria Gustafsson/Indian Tribe Husky´s

Ögon och avel är en serie intervjuer med erfarna uppfödare som har ett aktivt avelsarbete för ögonhälsa. Serien ska visa på olika sätt att resonera kring ögonhälsa vid avel på arbetande siberian huskies och inspirera till en mer öppen och tillåtande samtalskultur i frågan.

171632_186375641382632_5763875_o

Maria Gustafsson på kennel Indian Tribe Husky´s tror inte att arbetsförmågan försvinner om vi koncentrerar oss på att hålla rasen frisk.

– Låter du ögonhälsa påverka din avel och hur ser din strategi i så fall ut?

Absolut och det är viktigt. De ”synliga” problemen är ju enkla men de dolda är svårare och gör avelsarbetet svårare men tillsammans kan vi göra skillnad. Fler som ögonlyser så vi mer ser hur det är fatt. Genom SKK:s avelsbas och infon där är det enkelt att kolla upp linjer/hundar man vill veta mera om. Har även några vänner jag kan vända mej till för att få rätt information från till exempel andra kennlars hundar utom Sverige. Är grymt dålig på data och kolla runt. Fakta är viktigt.

– Har du egna erfarenheter av ögonsjukdomar och hur har det i så fall påverkat ditt förhållningssätt inom avel idag?

När vi reggade kennel 2001 var vi väldigt medveten om hur vi ville ha våra huskys. Hur de skulle vara för att fungera i vår turistverksamhet. Vi hade hittat några vi ville avla på som var otroligt fina, duktiga, snälla, ja allt vi ville ha. Vi ville göra det rätta och ögonlyste då ett gäng hundar 2005. Det visade sej att en äldre hane hade katarakt (vilket vi idag förstår var av ålder säkerligen) och den andra var en tik som vi tänkte bland annat bygga vår avel på. Från början var det katastrof så kändes det. Hade gärna velat prata med någon att vi skulle kunna diskutera lite runt detta men det var då lite som idag. Antingen existerade inga fel eller så var nog detta jordens undergång. Det tog ett tag att landa men det har format hur vi tänker idag. Vi läste mycket och pratade med flera veterinärer men det bästa och nyttigaste var att prata med andra hundägare med andra raser som redan gått genom detta. Det gav största kunskapen och trösten och orken att gå vidare. Det är trots allt en frisk ras fortfarande.

– Hur resonerar du kring ögonhälsa kontra arbetsegenskaper när du planerar din avel?

För oss har detta varit viktigt och en utmaning. Vi har genom åren ögonlyst massor med hundar även de vi kastrerat bara för att få en överblick av det vi hade och vi ville gå vidare på. Idag vet vi också att det kan ploppa upp även om föräldrarna är ögonlysta MEN vi tycker det ändå är viktigt och inte alls bortkastat. Dessa tillfällen ber vi alla valpköpare ögonlysa så vi vet att det varit bara en…vi vet ju inte hur detta går till/nedärvs än men det är jag övertygad om att den kunskapen kommer. Dessa gånger har jag känt att det är ok att para på syskon som är ögonlyst UA. Tror inte alls att arbetsförmågan försvinner om vi koncentrerar oss på att hålla rasen frisk. Det är MÅNGA som kör med sina hundar och jag tror lite ibland dessa ”hobbykörare” glöms bort. Det finns de som tävlar, de som kör turister och är extremt aktiva. Sedan finns det de som är otroligt aktiva som har superfina hundar men som kör bara för att det är roligt. Jag tror och är övertygad om att vi är rätt många som värnar om rasen och håller den frisk och levande. I andra länder är det krav på ögonlysning och även gonioskopi och i dagsläget är det lätt att importera/exportera så vi kan byta hundar/avelsmaterial/kunskap.

– Följer du upp ögonhälsa i dina uppfödningar och i så fall hur?

Vi har sålt mycket utomlands senaste åren och de har ofta krav på ögonlysning. De som ej ska avla har vi bara sagt att det vore bra men inte ställt några krav. Där vi själva vet att det blivit något informerar vi alltid ”släkten” och vill att de ögonlyser. Detta för att se om det är ett shit happens fall eller om det är flera.

– Ge exempel på ett specifikt fall i din kennel, där ögonhälsa har spelat in. Hur resonerade du och hur blev det till slut?

Se ovan. För oss var detta stort och för andra också och det pratades mycket. Vi valde att avsluta vår avel på våra hundar och ingen annan som vi sålde har gått i avel. Det här är ju nu länge sedan. Valde då att köpa in några andra men den stora förändringen kom när vi köpte Bulldozer of Jedeye av Jennifer och Blake. Då föll poletten ner – så här ska våra hundar vara. Tror ibland oavsett vad man håller på med måste ändra strategi och snegla lite åt andra håll. Lätt att bli hemmablind på olika sätt. Det finns många fina, friska hundar där ute 😊

Ögon och avel: Camilla Eklund Engvall/Wild Tribe’s

Ögon och avel är en serie intervjuer med erfarna uppfödare som har ett aktivt avelsarbete för ögonhälsa. Serien ska visa på olika sätt att resonera kring ögonhälsa vid avel på arbetande siberian huskies och inspirera till en mer öppen och tillåtande samtalskultur i frågan.

”Det var fritt att avla vidare på ögonlysta valpar men jag avslutade linjen för att vara säker”. Camilla Eklund Engvall på kennel Wild Tribe’s

– Låter du ögonhälsa påverka din avel och hur ser din strategi i så fall ut?

Ja det gör jag, försöker att aldrig para en hund före 4 års ålder då ögonsjukdomar uppkommer runt den tiden. Samt att man sett mer av hunden såklart 🙂 Gör alltid ögonlysning på de jag tänker para åtminstone de jag äger själv, skulle önska att även hanhundsägaren om någon annan äger den också skulle ögonlysa men kan inte kräva det i dagsläget då rasen inte har det som krav.

Skulle också önska att alla valpar jag fött upp ögonlystes så man kunde följa en statistik för kullarna. Några är ögonlysta och alla är hittills UA. En fundering är att kanske också börja göra gonioskopi för att verkligen se om det finns tendenser på ögonproblem.

– Har du egna erfarenheter av ögonsjukdomar och hur har det i så fall påverkat ditt förhållningssätt inom avel idag?

Jag kan inte säga att jag har mycket erfarenheter mer än två hundar, den ena en hane, King som hade corneadystrofi, vilket innebär en fettinlagring i hornhinnan. Denna hane blev helt blind framåt men såg bra i periferin. Konsulterade en ögonspecialist Nils Wallin Håkansson om denne hane då det redan fanns kullar efter honom. Enligt Nils var det fritt att avla vidare på fria valpar men kanske kolla lite extra så ingen utvecklade corneadystrofi. Visade sig senare att ett barnbarn fick det men ingen annan. Dock avslutade jag aveln på den linjen för att vara säker.

Den andre en tik, Freja jag fött upp som fått ytlig punktformig keratit vilket är gråa prickar eller hinna över hornhinnan, det är en kronisk inflammation av hornhinnan. Enligt veterinärer ska detta ej vara ärftligt och det har inte visat sig på syskon eller deras avkommor.

– Hur resonerar du kring ögonhälsa kontra arbetsegenskaper när du planerar din avel?

Arbetsegenskaper prioriterar jag högt likaså med den mentala statusen, men skulle heller aldrig para på en hund med ögonfel om det är känt. Kan ju vara så att den hund jag parar med inte är ögonlyst och det inte syns på hunden i allmänhet.

– Följer du upp ögonhälsa i dina uppfödningar och i så fall hur?

Jag kan inte säga att jag direkt gör det inte så att jag önskar det av mina valpköpare men några gör det ändå. Tittade statistiken och av 63 egenuppfödda siberian huskies har 23,8% ögonlysts och dessutom visat UA.

– Ge exempel på ett specifikt fall i din kennel, där ögonhälsa har spelat in. Hur resonerade du och hur blev det till slut?

Vill på denna fråga hänvisa till svaret ovan som gällde om King med corneadystrofi och Freja med ytlig punktformig keratit.

Tack för dina svar, Camilla!

Ögonlysning och seriös avel

Vi kan värdera många olika egenskaper i avel.

Jag har en stark tro på att de allra flesta uppfödare vill avla på friska hundar. Visst så finns det en stor mängd olika egenskaper man kan värdesätta i avel! Social förmåga, arbetsegenskaper, trygghet, exteriör och aptit är några. För siberian husky är arbetsegenskaperna ofta centrala och högt prioriterade. De uppfödare som har tänkt så långt att de gör prioriteringar i sin avel, tänker jag är förhållandevis seriösa. De har förhoppningsvis även den inre spärren att inte avla på en sjuk hund – och ambitionen att avla klokt på en hund som bär på anlag för sjukdom.

Att ta en hund ur avel när den visar en sjukdom, är ingenting mer komplicerat än sunt förnuft. Det är till och med olagligt i Sverige att avla på en sjuk hund. Men tänk om hunden bär på en sjukdom som kommer att visa sig först efter avel? Eller om den har en sjukdom som inte är synlig? Märkbar? Det är nu vi kommer till de mer kluriga frågorna. Hälsotesterna.

Siberian husky är en arbetande hund med polara egenskaper. Foto: Nicole Fhors // Raxeira’s

En av de hälsotester som uppfödare har tillgång till, är ögonlysning. Ögonlysning är en undersökning som en specialiserad veterinär kan utföra. Veterinären lyser in i ögat med en lampa och genom särskilda linser går det då att se ett begränsat urval av ögonsjukdomar. Att en hund har blivit ögonlyst utan anmärkning betyder inte att hunden är och förblir frisk i ögonen. Det betyder bara att den tillfälligt är frisk från dessa enstaka, mätbara, sjukdomar. Några av sjukdomarna är bevisat ärftliga medan några är mer diffusa i ärftligheten. För siberian husky så finns det dokumenterade fall av dessa sjukdomar. Men det förekommer även sjukdomar som inte syns på ögonlysning. Sjukdomar som ännu är helt outforskade.

Det ligger mycket känslor i ögonlysningsdebatten. Om vi ska måla världen i enbart svart och vitt så är det lätt att gruppera de två sidorna i debatten. Å ena sidan de som menar att hälsotester självklart ska utföras, och som även lätt får stämpeln att inte vara intresserade av huskyns dragegenskaper. Å andra sidan de som menar att hälsotester inte ska vara obligatoriska, och som lätt får stämpeln att de är beredda att avla på sjuka hundar så länge de är duktiga draghundar.

I SKK:s register är Diva en hund med ögon utan anmärkning. Idag har hon inga ögon kvar.

Men nu är världen inte svartvit. Det finns en stor skara av grå nyanser däremellan. Det är inte så konstigt egentligen. Frågan handlar dels om hur mycket hälsotester ska användas och vilken prioritering detta ska ha i förhållande till andra egenskaper så som dragegenskaper. Men frågan handlar också dels om hur stor del av detta ansvar som ska ligga på den enskilde uppfödaren – och hur stor del av ansvaret som ska ligga på rasklubben. En rasklubb har nämligen möjligheten att sätta krav på hälsotester för avelshundar.

Tester visar inte okända sjukdomar

Jag har själv erfarenhet av en av de outforskade sjukdomarna. Min nu åttaåriga Diva är helt blind sedan ettårsåldern. Två av hennes tre systrar är också blivit blinda. Utöver dem så finns det ett antal, jag känner idag till ett tiotal siberian husky-tikar med liknande sjukdomsförlopp och med blindhet som följd. Ögat får en inflammation och plötsligt går kroppens eget immunförsvar till angrepp. Ögat fylls med vätska och trycket blir så högt att näthinnan lossnar. Ögat är nämligen en mycket känslig del av hundens kropp. Detta förlopp heter i fackspråk ”glaukom” och låter till vardags som en enda sjukdom. Men glaukom finns i många varianter och kan bero på ett antal olika bakomliggande sjukdomar.

Diva är ögonlyst utan anmärkning. Hon är registrerad som ögonlyst utan anmärkning i SKKs databas. Hon ser på pappret ut som en hälsotestad och frisk siberian husky. Men i verkligheten så har hon inte ens några ögon kvar.

Hur många siberians lider av glaukom idag?

Ingen obligatorisk ögonlysning hade räddat Diva. Ingen hade kunnat förutse att detta skulle hända. Hennes båda föräldrar är helt friska. Ingen har gjort fel! Men vi måste lära oss någonting av det som har hänt. Diva och samtliga hennes syskon är givetvis borttagna ur avel, efter önskan av uppfödaren. Jag har haft en oerhörd tur och haft öppna, kloka och engagerade uppfödare rakt igenom. Och det är här som jag tänker att vi börjar närma oss ämnet för det här blogginlägget. Att vara en seriös uppfödare.

Hur stort är problemet med egentligen?

Visst kan vi arbeta för att rasklubben ska instifta krav på ögonlysning på avelshundar. Det är såklart positivt att kontrollera hälsan på hundar, i synnerhet inom raser som uppenbart har problem. Men har siberian husky problem? Är vår ras överrepresenterad när det gäller olika, eller särskilda, ögonsjukdomar? Denna statistik finns inte idag. Det är därför ännu omöjligt att svara på huruvida vi har ett problem eller ej.

Två duktiga hundar som aldrig har gått vidare i avel.

Rasklubben konstaterar i sin avelsstrategi, RAS, att 14% av de ögonlysta huskysarna har problem med olika ögonsjukdomar. Statistiken är baserad på 634 ögonlysningar under perioden 1990-2011. Denna statistik säger dock ingenting om den bakomliggande orsaken till ögonlysningen. Om de flesta ögonlyser sina hundar enbart när någon sjukdom har uppstått så blir ju den totala statistiken missvisande. Det är svårt att idag bedöma huruvida problemet är så stort att det motiverar ett krav på ögonlysning.

Gömmer sig bakom godkända resultat

Vad skulle det få för följder om ögonlysning blev obligatoriskt? Jag vill tro att en medveten uppfödare ögonlyser sina avelsdjur oavsett om rasklubben kräver detta eller ej. För en ny uppfödare kan ett krav från rasklubben skapa medvetenhet om huruvida hunden lider av några av de (lysningsbara) ärftliga ögonsjukdomar som är representerade inom rasen. För en oseriös uppfödare kommer ett krav från rasklubben att sätta käppar i hjulet för enstaka avelshundar som har specifika ögonsjukdomar. Dessa är de positiva följderna av ett ögonlysningskrav.

Värre är det med de negativa konsekvenserna. För den medvetne uppfödaren gör ett krav ingen skillnad – den ögonlyser oavsett om rasklubben kräver detta eller ej. En okunnig uppfödare däremot kan, med en godkänd ögonlysning, luras att hunden är helt fri från ögonsjukdomar – och därmed inte känna behov av att undersöka om där finns syskon, föräldrar eller andra nära släktingar som har drabbats av till exempel glaukom. Det blir en falsk trygghet. Och en oseriös uppfödare kan till och med – trots vetskap om att det förekommer ögonsjukdomar i nära släktled – förneka detta och samtidigt stolt gömma sig bakom ett godkänt resultat på ögonlysning..

Tre av hundarna i SM-guldspannet har ögonsjukdomar. Två har sjuka syskon. Hur stort är mörkertalet inom rasen? Foto: Malin Granqvist

Att instifta obligatorisk ögonlysning är såklart positivt, då alla måste ögonlysa sina avelshundar. Det är bra för att stoppa avel på hundar med just detta fåtal bevisbara sjukdomar. Men om vi vill uppmuntra till riktigt seriös avel så är ögonlysningen en droppe i havet. Vi når bara ett fåtal synliga ögonsjukdomar genom ögonlysningen. Nej, om vi vill ha riktigt seriös avel så måste vi gå en annan väg.

Ärlighet varar längst

Jag har blivit varnad för att prata öppet om sjukdomar. Och varningarna stämmer. I samtal med erfarna uppfödare av andra raser, går det att vara helt öppen och prestigelös i dessa diskussioner. Erfarenheten är ganska entydig. Uppfödare som är öppna, inom sin ras, om förekommande sjukdomar riskerar att få en stämpel på sig. Ryktet går. Ingen vill köpa valp av en uppfödare vars tidigare valpar har drabbats av någon sjukdom. Jag har hört flera gånger hur hela linjer döms ut i det allmänna snacket. Detta gynnar ingen!

Sanningen är att alla hundar kan drabbas av sjukdom. Ibland beror det på oklok eller oseriös avel, men oftare handlar det om den genetiska slumpen. Alla kan drabbas. Du likaväl som jag. Men vi vill ogärna berätta om sjukdomarna som förekommer. Vi vill inte ställa frågan inför avel. Det är ett känsligt ämne och kan lätt tolkas som ett påhopp. Men det är det enda sättet att på riktigt, in på djupet, försäkra sig om att bedriva seriös avel. Att prata om de sjukdomsfall som har uppstått – oavsett synlighet på ögonlysning. Att diskutera och hitta bra strategier för klok avel på nära släktingar. Att vi blir duktiga på att skilja på genetisk slump och faktisk arvbarhet. Att göra det till ett naturligt och självklart, vardagligt samtalsämne. Att börja prata med varandra.

Kan vi skapa en sådan kultur?

Intensitet och harmoni hos slädhunden

Såhär jobbar jag med Nitro just nu, för att bygga en harmonisk och trygg relation. Nitro är ung och full med energi så jag vill förstärka hennes lugnare beteenden för att hon ska hitta mer balans och lättare slappna av i vardagslivet. Framåt hösten när vi börjar träna ordentligt igen, är det viktigt att hon kan vara lugn tillsammans med mig så jag kan ge henne massage och den avslappning hon behöver för att kunna få bästa möjliga återhämtning mellan träningspassen.

Lydnadsminnen och klickerträning med huskies

Snubblade över den här filmen när jag bläddrade lite bland gamla klipp. Issen var en oerhört speciell hund men vi hade många roliga stunder tillsammans. Ibland saknar jag den tiden när vi var iväg och tränade lydnad och agility för jämnan. Alla livsstilar har sina tjusningar. Klickerträningen finns fortfarande närvarande i vår vardag, men mer i form av att jag förstärker vardagliga beteenden hos hundarna. Till exempel att de behöver stå med alla fyra tassar i marken för att jag ska öppna dörren och släppa ut dem för bus. Men det finns dagar då jag tar fram klickern och leker lite med hundarna. Och jag kommer aldrig att glömma den känslan av att ha Issen klistrad vid vänsterbenet, med de stora förväntansfulla pepparkaksögonen..

Ett känslosamt minne..

När jag skaffade Baby (Vox Celesta’s Blond) visste jag vad det skulle innebära att ha en husky. Jag hade inga ambitioner om drag, men var fullt medveten om att det skulle vara en fysiskt krävande hund. Baby var speciell på många sätt och hon lindade mig fullständigt runt sitt lillfinger. Vi kom att börja tävla agility. Det väckte många positiva reaktioner med en så annorlunda ras på tävlingarna. Baby var inte den snabbaste, men hon var en oerhört säker hund på banorna. En av väggarna i foderrummet är fortfarande täckt med alla hennes rosetter. Varenda en. Jag vill ha dem där, bli påmind om henne varje dag. Jag kan berätta om varje rosett, exakt vart vi tog den. Från vår första rosett som enda godkända ekipage på en inofficiell tävling till våra cuprosetter och inte minst bronsrosetten i Östgötamästerskapen.

Baby förändrade mitt liv. Nu ligger hon i en urna i mitt sovrum. Det är fem år sedan hon lämnade mig men jag klarar inte av att släppa henne. Inte ännu.

Dags att välja valp?

Hjärtat kommer att hitta rätt valp, men låt hjärnan göra förarbetet! Sauron, hösten 2013.

Det är vårtider och det är många av oss går i väntans tider. Det spelar ingen roll om du är på väg att skaffa din allra första valp, om du håller på att bygga upp ditt spann eller ska komplettera din flock med ytterligare en lurvig – du står inför ett av dina livs viktigaste val!

Det finns två viktiga saker som du behöver sätta dig ner och fundera över när det är dags att börja fundera över tillskott. Jag säger ”sätta dig ner” därför att det är viktigt att göra tankearbetet först, långt innan du börjar träffa valpar och känslorna sätter fart. Det är viktigt därför att du ska hitta en hund som passar dig, som kommer att ge dig mer glädje än bekymmer och som du kommer att spendera de kommande femton åren med. Hur gammal är du och hur ser ditt liv ut om femton år? Då förstår du hur mycket du kommer att gå igenom med din nye hund vid din sida. Därför är tankearbetet viktigt – både för dig och din nya hund.

Längtar du efter en friluftskompis eller en framtida tävlingshund? Galen, sommaren 2012.

Det första du behöver fundera över, är dig själv och ditt liv med din hund. Längtar du efter en friluftskamrat? Hur mycket är du egentligen ute i skog och mark, till vardags? Är du en tävlingsmänniska? Vad för typ av utmaningar passar dig? Glitter och glamour eller månadslånga äventyr isolerade från den mänskliga världen? Gillar du fart och fläkt eller föredrar du kaffe över en öppen brasa? Allt detta spelar in när du ska välja din valp.

Det är såklart många saker som kan vara viktigt med en blivande familje/flockmedlem. Det är vanligt att vi bryr oss om och värderar många olika saker när vi letar kennel. För att du lättare ska hitta rätt hund för just dig och ditt liv, är det viktigt att inte bara lista de saker som du vill ha – men även att rangordna dem. Jag vill mena att den vanligaste orsaken till olyckliga valpköp är när valpköparen vill ha en hund som är den bästa draghunden, snyggaste utställningshunden, trevligaste familjehunden med de bästa hälsoresultaten – och hittar en uppfödare som menar sig ha just denna hund. Den perfekta hunden finns nämligen inte i verkligheten. Både valpköpare och uppfödare lurar sig själva, något som ger konsekvenser som det i slutänden är valpen som får lida för. Rangordna dina önskemål så att du får lättare att värdera vilka undantag du är beredd att göra.

När du gör detta förarbete, försök att vara ärlig mot dig själv. Det kan vara ganska stor skillnad på hur du är – och hur du skulle vilja vara. Om du vill skaffa dig den här valpen för att du vill förändra ditt eget liv, så behöver du börja förändras redan nu. En stor del av förändringen finns nämligen inom dig själv! Valpen kan bara följa dig längs vägen.

Det är viktigt att dela både ambitioner och hundsyn med din uppfödare. Gantu, hösten 2014. Foto: Maria Pålsson

Det andra du behöver fundera över är hur du hittar en kennel som passar dig. Hur mycket kunskap har du om rasen? Hur mycket stöd behöver du av en uppfödare? Vart hittar du en uppfödare som matchar dina önskemål, målsättningar och planer för din valp? Det handlar inte bara om egenskaper och prestationer, men även om hundsyn och relationen till hundarna. Om du kommer att älska en hund i nöd och lust så kanske det inte passar dig med en uppfödare vars avelsstrategi baseras på en slit-och-släng-princip.

En uppfödare kan såklart ha en mängd olika intressen med sin avel. Det är sällan ett ensamt syfte bakom en kull. Räkna med att pengar spelar in, oavsett hur seriös eller oseriös en uppfödare är. Din betalning är viktig för uppfödaren. Skälen kan dock vara olika. Är det en uppfödare som säljer valpar för att investera i sina övriga hundar? Finansiera tävlingar eller utveckla sin kennel? Eller är det en uppfödare som säljer valpar för att renovera köket? Den här frågan får du troligen inte svar på direkt från din uppfödare. Det kräver lite efterforskning. Men oavsett vilket, så är din betalning viktig för uppfödaren. Också av det skälet att du behöver visa att du har råd med en hund. Om du inte kan betala 12 000 kronor för en valp, vad gör du om valpen blir påkörd och du får en veterinärräkning på detsamma? Omsorg om valparnas framtid och trygghet är ett självklart skäl till att uppfödare vill ha betalt. Därmed inte sagt att den dyraste valpen är den bästa för just dig.

Ställ många frågor till din uppfödare! Folke, sommaren 2012.

Precis som oss valpköpare, kan det för en uppfödare vara långt mellan hur de är – och hur de skulle vilja vara. Därför är det viktigt att du inte bara lyssnar, men även besöker och tittar noga på uppfödare. Hur lever de? Vad gör de med sina hundar? Om du är ute efter en friluftskamrat så är det ju egentligen ganska självklart att hitta en uppfödare som själv är en friluftsmänniska med sina hundar. Då ökar oddsen för att du får en hund som passar dina intressen bäst. Om du är ute efter en familjehund så bör du titta efter uppfödare som har familj och lever samma typ av liv som du själv gör. Om deras hundar funkar hemma hos dem, så ökar ju oddsen för att din valp sedan ska fungera i ditt vardagsliv. Och om du vill tävla, och gillar att vinna, så välj för guds skull en uppfödare som vinner. Jag återkommer strax till det sistnämnda.

För dig som vill leva familje- och friluftsliv kan jag inte ge några ytterligare råd. Det är inte min specialitet, utan din! Hitta en uppfödare som lever så som du lever. Vars relation till sina hundar liknar den relationen du vill ha till dina hundar. Försäkra dig om att det inte är långt mellan ord och handling. Ställ många frågor! För en oseriös uppfödare blir det obekvämt men för en seriös är det ett gott tecken på en bra valpköpare! Den sistnämnde är en sådan uppfödare som kan du vända dig till med dina problem, inte bara de första dagarna men under hela hundens liv. Troligen har hen erfarenheter och har upplevt liknande saker som du, och kan ge goda råd.

En bra tumregel är också att lyssna på vad uppfödaren ställer för frågor om dig. Bli inte rädd om uppfödaren verkar skeptisk och ifrågasätter dina ord. En seriös uppfödare vill ta reda på om du lever som du lär! Den uppfödaren kommer troligen att vara den bästa för dig. Om du får köpa en valp där, så kan du känna dig trygg med att den kommer att fungera hos dig. Du kan sedan få stöd av din kunniga uppfödare när du ska ta dig igenom de tuffa perioder som faktiskt finns i uppväxten hos alla hundar. Du kan lära dig saker och utvecklas tillsammans med din hund. Om du har riktigt tur så blir din uppfödare en vän för livet. Bra uppfödare får ofta återvändande valpköpare.

Fylla medaljskåpet eller bli en av landets bästa? Aviar, våren 2015.

Och för dig som vill tävla.. Inom vår ras, siberian husky, finns en stor mångfald av tävlingshundar. Här är det oerhört viktigt att du granskar dig själv som tävlingsmänniska. Vad är viktigt för dig? Det sociala livet under tävlingssäsongen? Att meritera? Eller att vinna? Här är det oerhört viktigt att du gör ditt arbete för att inte investera pengar, tid och inte minst kärlek i en hund som du sedan inser inte klarar av att göra det som du faktiskt hade som målsättning med ditt hundköp från första början..

Alla uppfödare kan visa på meriter och resultat. Jag skriver det igen. Draghundsporten är uppbyggd på ett sådant sätt idag att alla, varenda en, som tävlar med hund kan visa upp resultat. Det här är en djungel! För att du ska hitta rätt väg behöver du veta vad som är viktigt för dig när det kommer till resultat.

Är det viktigaste för dig att fylla medaljskåpet? Är det championat och formella meriter som du värderar högst? Eller är du en utpräglad vinnare som vill bli en av de allra bästa när du satsar på någonting? Det kan tyckas att dessa tre saker går hand i hand, men det kan vara milsvida skillnader mellan en hunds prestation i dessa tre olika fall. Därför är det viktigt att du känner dig själv och ställer rätt frågor till dina potentiella uppfödare.

Det finns inget rätt eller fel, det viktigaste är att du hittar en uppfödare som satsar på samma sätt som du! Diva, hösten 2009. Foto: Emmeli Orrefjord

Jag tänker inte värdera olika sätt att nå framgång inom draghundsporten. Det är helt oviktigt i det här sammanhanget. Det här handlar nämligen om DIN syn på tävling, dina målsättningar och ambitioner. Det viktiga är att du hittar en uppfödare som har ungefär samma tänk. Det är där som du kommer att hitta det största stödet, de bästa råden och strategierna för att uppnå de mål som du sätter upp. För en tävlingsmänniska är det lyckligtvis ganska lätt att få svar på de här sakerna. Resultat finns nästan alltid dokumenterat! Här är några kriterier som du kan använda för att värdera resultat inför ett valpköp:

–          Antal medaljer? Detta säger lite om hur tävlingsaktiv en uppfödare är. Om du älskar medaljer, och det är drivkraften bakom ditt tävlande, så hitta en uppfödare vars egna hundar har många medaljer. De kan hjälpa dig att hitta rätt tävlingsformer och klasser där du snabbt kan bygga upp din medaljsamling.

–          Antal meriter? De officiella meriterna för siberian husky finns alltid att läsa i Svenska Kennelklubbens databas. Här finns alla resultat och titlar registrerade för varje renrasig hund och deras förfäder. En uppfödare med välmeriterade hundar kan hjälpa dig med goda råd hur du gör för att själv uppnå de meriter du är ute efter. Det är också ganska vanligt att dessa uppfödare har ett egenintresse i valparnas meriter och själva kan hjälpa till med meritering.

–          Topprestationer? För dig som vill bli en av de bästa behövs ett mer helhetligt tänk och efterforskning. Vilka är de som presterar allra bäst inom din gren? Dessa tävlande är ofta specialister. Vilka hastigheter kör de? Vilka hastigheter har toppekipagen haft genom tiderna? Hur mycket konkurrens är det i klasserna? Hur presterar uppfödaren i internationella sammanhang? Hur länge har hen legat på topp? Bygger framgången på ett flöde av hundar – eller hundar som håller länge? Det sistnämnda behöver stämma överens med din egen hundsyn och hundhållning.

I tävlingssammanhang är det vanligt att prata om linjer. Det sägs att vissa linjer är mer framgångsrika än andra. Jag vill mena att det inte handlar om linjer – men om kennlar. Om du vet vilken uppfödare som är ledande inom det område du vill satsa på; gå direkt till hen! Det är oerhört vanligt att leta efter de linjerna hos andra kennlar. Du kan då få hundar som i en eller flera generationer faktiskt inte har presterat på samma nivå som först nämnde uppfödare. Det är inte säkert att de är testade på samma sätt och då ökar givetvis risken för att du får en hund som inte passar just det som du har planerat att göra tillsammans med den. Ett kennelnamn i sig, är ingen garanti för en duktig avelshund.

Var inte blyg när du investerar i din framtida tävlingshund utan gå direkt till de bästa! Jag är hård men ärlig när jag säger att du får det du investerar i. För att få en riktigt bra tävlingshund behöver du göra din hemläxa, du behöver samla ihop modet att ta kontakt med en toppförare och du behöver kanske både resa långt och betala dyrt för din valp. Men i perspektivet att just denna hund kan bli din bästa genom tiderna så är det en väldigt liten investering att göra ovanstående.

Avslutningsvis; Både för valpens och din egen skull är det viktigt att du gör det här förarbetet långt innan du börjar besöka valpkullar. Rätt valp är värd att vänta på! Och tro mig; när du väl besöker en väl utvald kull så kan du tryggt släppa fram känslorna och välja den valpen som det står just ditt namn på. Den hund som du ska älska och dela ditt liv med de kommande femton åren.